Övrig anslutning - Landsbygd

Dig.2020 är ett regionalt projekt som ägs av Länsstyrelsen Västernorrland och är en satsning för att nå regeringens bredbandsmål. Ortsammanbindande nätet kan förklaras som som fibernätets "motorvägar" och kommer att binda samman kommunen och länets fibernät. Projektet pågår från 2016 till 2020.

Varför finns Dig.2020?

Projektet är Västernorrlands satsning för att nå regeringens bredbandsmål att 90 procent av alla hushåll och företag i Sverige ska ha tillgång till minst 100 Mbit per sekund senast år 2020. Idag har cirka 54 procent av hushållen och företagen tillgång till dessa hastigheter i Västernorrland. En regional samverkan för finansiering av en ortsammanbindande bredbandsutbyggnad är centralt för att uppfylla målen till år 2020. Skälet för denna samverkan är att marknadskrafterna i landsbygd och glesbygd inte bedöms vara tillräckligt starka för att en utbyggnad verkligen skall ske i alla delar av länet.

Är Dig.2020 densamma som länets bredbandsstrategi?

Nej, den regionala bredbandsstrategin i Västernorrland består av tre delar som har beteckningarna En digital agenda för Västernorrland (Dnr: 341-5076-14) och Handlingsplan för bredbandsutbyggnad samt Bilaga till Handlingsplan för bredbandsutbyggnad (samma dnr som digitala agendan) och tillsammans är de dem vägledande dokument för länets utbyggnad för att nå regeringens bredbandsmål att 90 procent av alla hushåll och företag i Sverige ska ha tillgång till minst 100 Mbit per sekund senast år 2020. Projektet är länets satsning utifrån de vägledande dokument för att nå regeringens mål. Vi bygger ett ortssammanbindande nät (stomnät) som är öppet, robust, redundant, operatörsneutralt men som inte går ändra fram till dörren.

Hur har länets bredbandsstrategi (En digital agenda för Västernorrland och Handlingsplan för bredbandsutbyggnad) tagits fram?

Arbetet med strategin startade under 2013 inom projektet Nya digitala perspektiv samt i länsstyrelsens löpande arbete med frågor rörande IT-infrastrukturen. Utifrån de förslag och synpunkter som framkom under 2013 – 2014 skickade Länsstyrelsen den 25 juni 2014 ett remissunder till ett stort antal organisationer. Remissunderlaget bestod av tre delar:

1. Utkast till En digital agenda för Västernorrland
2. Utkast till handlingsplan för bredbandsutbyggnad och mobilitet
3. Bilaga till handlingsplan för bredbandsutbyggnad och mobilitet

Varför bygger inte Dig.2020 ända fram till dörren?

EU bidrar med finansiering av IT-infrastrukturen i länet. Detta görs genom regionalfondsprogrammet och genom landsbygdsprogrammet. De båda programmen har delvis olika syften, men satsningarna kommer att komplettera och förstärka varandra. Regionalfondsprogrammet kan ge stöd till mer övergripande ortssammanbindande nät. Landsbygdsprogrammet fokuserar på bredbandsnät nära slutanvändaren, så kallade lokala nät. Satsningarna är beroende av varandra då de mer lokala näten är beroende av att de större ortssammanbindande näten är sammanhållande och har en god kapacitet och är tillförlitliga. Utbyggnaden av ortssammanbindande nät genom Dig.2020 kan också göra att det blir kommersiellt lönsamt att bygga lokala nät utan ekonomiska stöd.

Hur har man kommit fram till de sträckningar som byggs i Dig.2020?

Länets handlingsplan för bredbandsutbyggnaden (se Bilaga till handlingsplan för bredbandsutbyggnad) beskriver behoven av bredbandsutbyggnad i länet. Trots att det finns möjlighet till finansiering från EU räcker inte resurserna till alla behov. Det var därför inte möjligt att finansiera alla sträckor i handlingsplanen i Dig.2020-projektet. Därför har projektets samverkansparter med utgångspunkt i handlingsplanen valt ut det antal sträckor som ryms inom EUs ekonomiska ramar. Det är dessa sträckor som ingår i Dig.2020-projektet.

Vilka är samverkansparter i Dig.2020?

• Servanet
• Sundsvalls Elnät
• Övik Energi
• Kramfors Mediateknik
• Sollefteå kommun

Hur sker samverkan mellan kommunerna och Dig.2020?

Länsstyrelsen samarbetar med samtliga kommuner i länet där antingen kommunen eller ett kommunalt bolag är samverkanspart. Projektorganisationen innefattar en styrgrupp (politiker), referensgrupp (representanter från samverkansparterna och kommunerna) och projektledningen (projektledare, ekonom, kommunikatör och projektmedarbetare).

Vad är det för skillnad mellan Dig.2020 och Landsbygdsprogrammet?

Dig.2020 bygger ett ortssammanbindande nät (stomnät) som är öppet, robust, redundant, operatörsneutralt men som inte går ändra fram till dörren. Det ortssammanbindande nätet finaniseras till hälften av Europeiska regionalfonden. Övriga medfinansiärer är Länsstyrelsen Västernorrland och kommunerna i Ånge, Sundsvall, Timrå, Härnösand, Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsvik. Projektet samverkar med insatser från Landsbygdsprogrammet som också finansierar bredbandsutbyggnad (från ortssammanbindande nätet till dörren). Satsningarna i landsbygdsprogrammet och Dig.2020 kompletterar och förstärker på så sätt varandra. För dig som slutkund innebär detta en ökad möjlighet att koppla upp dig på ett områdesnät. Genom till exempel stöd från Landsbygdsprogrammet kan alla typer av föreningar, organisationer, företag, kommuner och andra myndigheter ansöka om pengar. Landsbygdsprogrammet finansieras med pengar från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

Hur kan kommunala bolag få stöd via Landsbygdsprogrammet?

Alla typer av föreningar, organisationer, företag, kommuner och andra myndigheter kan ansöka om stödet. Det innebär också att till exempel en enskild privatperson eller en enskild firma inte kan ansöka om stödet eftersom de inte är juridiska personer.

Hur bedöms min ansökan om stöd via Landsbygdsprogrammet?

Din ansökan kommer att bedömas och prioriteras av länsstyrelsen med hjälp av en poängsättning. Uppgifter till poängsättningen hämtar vi från din ansökan om stöd. Den kontroll vi gör vid handläggningen är att ta reda på om projektet är förenligt med den regionala bredbandsstrategin eller inte. Enligt 1305/2013 EU:s landsbygdsutvecklingsförordning är det ett krav att bredbandsstödet i landsbygdsprogrammet och den regionala bredbandsstrategin har en viss koppling. För att försäkra sig om detta finns ett villkor som jordbruksverket har beslutat om som säger att om det finns en regional bredbandsstrategi (vilket Västernorrland har) måste projekten som söker stöd inom landsbygdsprogrammet vara förenliga med denna regionala strategi. Detta går att läsa i 6 kap. 6 § förordningen (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder. Är projektet inte förenliga med den regionala bredbandstrategin ska projektansökan avslås enlig jordbruksverkets reglemente.

Hur poängsätter länsstyrelsen en ansökan?

1. Projektet ska ha ett högt antal möjliga anslutningar till nätet: Som möjlig anslutning räknas alla hushåll med folkbokförda personer inom det område som avgränsats för projektet. I ett flerbostadshus räknas varje lägenhet med folkbokförda som en anslutning. Syftet med prioriteringen är att få projekt som omfattar ett lite större område. Det är bra ur kostnadssynpunkt om projekten inte blir alltför små och syftar också till att områden avgränsas på ett klokt sätt så att inte ”vita fläckar” uppstår mellan områdena.
2. Projektet ska ha hög anslutningsgrad till bredbandsnätet: Med anslutningsgrad menar vi hur stor andel av de hushåll med folkbokförda personer som tänker ansluta sig till bredbandsnätet inom ditt område som du avgränsat för projektet. Med ansluten menas att bredbandsnätet minst går ända fram till utsida på huset. Syftet med prioriteringen är att öka kostnadseffektiviteten i projekten. I det här sammanhanget betyder det att bredbandsnätet blir billigare per anslutning om det är många som väljer att ansluta sig. Det är också bra om så många som möjligt kommer med när bredbandsnätet byggs.
3. Du ska ha kunskap, kompetens och kapacitet att genomföra investeringen: Du ska ha samlat personer med den kompetens som behövs för att kunna genomföra projektet. Den kompetens som krävs kan komma från utbildning eller att personen har jobbat med liknande arbetsuppgifter. Personerna ska vara namngivna i ansökan. En säkrad finansiering av projektet minskar risken för problem med likviditeten som kan leda till stopp i arbetet.