Energimarknadsinspektionen (EMI) vid Statens Energimyndighet utövar tillsyn över att nätföretagen följer ellagen och de föreskrifter och villkor som meddelats med stöd av lagen. En del av tillsynen är att kontrollera att nätföretagen tar ut en skälig nätavgift av kunderna. Det bedömningsverktyg som EMI tagit fram för detta ändamål heter Nätnyttomodellen. Det är viktigt att poängtera att nätnyttomodellen bara är ett urvalsinstrument för fortsatt granskning, d.v.s. ett första steg i processen för att avgöra om ett nätföretags nätavgifter är skäliga.
Nätnyttomodellen beräknar vilken prestation nätföretaget levererat till sina kunder under året. Detta ställs mot den årliga intäkt nätföretaget har från sin verksamhet. Genom detta genereras en debiteringsgrad och enligt EMI ska den vara ungefär 1,0 för att nätavgiften ska anses som skälig.
Prestationen bedöms utifrån kundens energiförbrukning och geografiska placering. Utifrån detta ritar modellen upp ett konstgjort elnät, d.v.s. hur elnätet skulle vara utformat om det byggts idag.
Nätnyttomodellen tar inte i beaktande hur elnätet är utformat i verkligheten. Till exempel finns bara drygt 60 procent av vårt verkliga totala ledningsnät kompenserat i nätnyttomodellen. I modellen kompenseras inte heller det underhåll som måste bedrivas på de övriga verkliga 40 procenten. Örnsköldsvik är en stad med speciell topografi. Vi har berg och vatten om vartannat och markförhållandena är inte alltid de bästa. Marken är t.ex. känslig för tjäle. Modellen tar inte hänsyn till sådana förhållanden.
Vårt nät byggdes upp under lång tid och var beroende av hur samhället kring näten utvecklades. Vissa områden har blivit mer elberoende medan andra områden idag inte belastas i den mängd det har gjort tidigare. Elnätet är dock dimensionerat och byggt efter hur belastningen var då det byggdes. Det innebär att vi på vissa platser har mycket nät medan vi på andra platser fått bygga ut befintligt nät. Modellen tar ingen hänsyn till detta utan konstruerar sitt nät endast genom en ögonblicksbild över hur belastningen är idag.
Vi välkomnar dock en modell för att se över hur ett nätföretag bedriver sin verksamhet. Vi befinner oss i en monopolsituation och det känns naturligt att den på något sätt ska regleras. Problemet är att nätnyttomodellen inte ger en rättvis bild över hur vårt elnät är utformat i verkligheten eller hur vi bedriver vår verksamhet.