Ordlista

Ampere

Enhet för elektrisk ström (strömstyrka) som betecknas A. Vid inkoppling av el till ett hus väljer man hur stor strömstyrkan ska vara genom att välja storlek på huvudsäkringen. I en lägenhet är huvudsäkringen oftast 16 A, i småhus med elvärme 20-25 A.

Anläggnings-id

En benämning på din elanläggning. Elnätsföretaget använder den för att hålla reda på vilken anläggning som är din. Du hittar anläggningsidentitet (ofta förkortat anl-id) på din faktura. Tillsammans med din områdesidentitet (omr-id) ska detta vara en unik identifikation, så att elleverans och fakturering sker på rätt sätt.

Anvisat elhandelsföretag

Det elhandelsföretag som säljer el till dig om du inte själv väljer elhandelsföretag. Ditt anvisade elhandelsföretag utses av din nätägare.

Bar

Enhet för tryck. Ett tryck på åtta bar är ett tryck som är åtta gånger högre än ett vanligt lufttryck.

Beräknad årsförbrukning

De antal kWh, det vill säga den energi i form av el och värme, som du beräknar göra av med under året.

Biobränsle

Bränsle som är organiskt och förnybart, t.ex. träd, ved, bark, flis, grot (grenar och toppar) eller växter.

Direktverkande elvärme

El omvandlas direkt till värme via elradiatorerna (elelementen), slingor i golvet eller taket.

Effekt

Arbete per tidsenhet, mäts i J/s eller Watt. Ett mått för hur mycket energi (t.ex. el) en apparat behöver. För att beräkna en apparats energianvändning multipliceras apparatens effekt med tiden den använts. Watt x timmar = Wh. Prefixet kilo, som oftast används betyder 1 000. En kilowattimme (kWh) är således 1 000 wattimmar (Wh).

Elberedskapsavgift

En statlig avgift för finansiering av samhällets behov av el i kriser och krig. Det är nätföretaget som är skyldigt att ta in avgiften från elkunden och betala vidare till staten. Avgiften specificeras ibland på din nätfaktura som en årlig engångpost.

Elcertifikat

Elcertifikat är ett sorts "bevis" på att man använder förnybar (miljövänlig) el. Elcertifikatsystemet infördes den 1 maj 2003 med syftet att öka den förnyelsebara elproduktionen. Målsättningen är att mängden el från förnyelsebara energikällor ska öka med 17 terawattimmar, eller knappt 25 procent, från 2002 till 2016.

Systemet innebär att producenterna av förnyelsebar el får elcertifikat av staten. En megawattimme el från förnyelsebara energikällor ger ett certifikat. Elleverantörerna är sedan skyldiga att köpa in en viss andel elcertifikat beroende på hur stor deras totala elförsäljning är. Om en elleverantör till exempel säljer1 000 megawattimmar el och kvoten för året ligger på 15 procent, måste leverantören köpa in 150 elcertifikat. Detta kallas för kvotplikten. Då leverantörerna köper elcertifikat för att möta kvotplikterna, drar de på sig en extra kostnader. Dessa kostnader betalas sedan av konsumenterna via deras elräkningar.

Mer information om elcertikat hittar du på webbplatserna Energimyndigheten och Konsumenternas elrådgivningsbyrå

Elcertifikatpris

Elcertifikatpriset är en kostnad för förnybar el som infördes den 1 maj 2003. En kostnad för att hantera kvotplikten som ingår i elcertifikatsystemet redovisas på din faktura som en särskild post. Storleken på kostnaden är inte reglerad i lag och skiljer sig därför åt mellan elhandlarna.

Elhandelsföretag

Det företag som du köper din el av. Du kan fritt välja elhandelsföretag. Kallas även för elhandlesbolag.

Elhandelspris

Det pris du betalar för elen. Du kan fritt välja elhandelsföretag och därmed påverka din kostnad för elhandeln.

Elområden

Den 1 november 2011 kommer Svenska Kraftnät att dela in Sverige i fyra olika anmälningsområden, även kallade elområden. Detta för att underlätta en marknadsmässig hantering av flaskhalsar i överföringen av el genom Sverige. Bakgrunden är bland annat den sneda fördelningen mellan produktion och förbrukning. Mycket av elproduktionen finns i norra Sverige medan merparten av förbrukningen finns i mellersta och södra landet.
Uppdelningen innebär att Sverige inte längre kommer att ha ett gemensamt elpris. Vissa kommer att få höjda elpriser medan andra får betala lite mindre, baserat på tillgång och efterfrågan i de olika elområdena.
Det här omfattar även fastpriskunder i de fall där elhandlaren använder en prisjusteringsklausul.

Elpris

Inkluderar produktionskostnaden för el från kraftverket, överföring av el på nätet samt statliga skatter och avgifter.

Elsäkerhetsavgift

En statlig avgift för säkerheten i elnätet. Avgiften betalas genom nätföretaget. Varje kund är skyldig att betala avgiften. Elsäkerhetsavgiften specificeras ibland på din nätfaktura som en årlig engångspost.

Energideklaration

Beskriver en byggnads energianvändning och redogör för hur man kan spara energi i byggnaden. Från och med januari 2009 är man som villaägare skyldig att energideklarera sin bostad vid försäljning.

Energiskatt

I din totala elkostnad ingår elpris, elcertifikatavgift, nätavgift och skatter, bl.a. energiskatt. Energiskatt är en statlig skatt på förbrukad el och läggs på elpriset per kWh.

Energiskattens storlek bestäms av riksdagen. Det finns normal energiskatt och reducerad (lägre) energiskatt. Moms 25% (mervärdesskatt) läggs även på energiskatten.

Om du ska betala normal energiskatt eller den lägre, reducerade skatten beror på var i Sverige den fastighet (elanläggning) där elen förbrukas ligger. Den lägre skatten (19,20 öre/kWh från 1 januari 2012) gäller i Norrlandskommunerna Örnsköldsvik, Sollefteå, Ånge, Ljusdal, Malung-Sälen, Mora, Orsa, Älvdalen och Torsby kommun, samt i alla kommuner i Västerbotten, Norrbotten och Jämtland. Den högre energiskatten (29,00 öre/kWh från 1 januari 2012) gäller i övriga Sverige.

Fjärravlästa elmätare

Elmätare som inte läses av manuellt utan elektroniskt. Möjliggör för nätföretaget att göra tätare avläsningar av förbrukad el.

Fjärrkyla

Principen för fjärrkyla är densamma som för fjärrvärme. Kallt vatten produceras i en större anläggning och distribueras sedan i rör till kunderna. Fjärrkylan används i kontors- och affärslokaler men också för att kyla industriprocesser.

Fjärrvärmecentral

En central som överför värmen från fjärrvärmeledningarna till en fastighets värme- och varmvattenssystem. Centralen kombineras med energimätare, pump och temperaturstyrning.

Fossilt bränsle

Bränsle, exempelvis kol, olja och naturgas, bildat av biologiskt material under miljoner år.

Förnybar energikälla

Benämning på energikällor som förnyas relativt snabbt i det biologiska kretsloppet, exempel är vattenkraft, vindkraft, solenergi, biobränsle, vågenergi, ved och energigrödor.

GWh

Förkortning av gigawattimme, dvs. 1 000 000 000 wattimmar. 1 GWh motsvarar ungefär energiförbrukningen för 50 normalstora villor under ett år.

Hushållsel

Den el som används till belysning, hushållsmaskiner och hemapparater, men inte till uppvärmning och varmvatten. I vissa fall inkluderas även golvvärme i till exempel badrum här.

Huvudsäkring

Teknisk anordning som begränsar hur mycket el du maximalt kan använda vid ett och samma tillfälle. Huvudsäkringen sitter ofta vid elmätaren och storleken (i Ampere) avgör hur mycket du betalar för ditt nätabonnemang. Vid inkoppling av el till ett hus väljer man hur stor strömstyrkan ska vara genom att välja storlek på huvudsäkringen. I en lägenhet är huvudsäkringen oftast 16 A, i småhus med elvärme 20-25 A.

Högspänning

Nominell spänning över 1000 volt växelspänning.

Jämförpriser

Jämförpriser på el är till för att du ska kunna jämföra elhandelsföretagens priser. Jämförpriset uttrycks i öre/kWh och innehåller samtliga rörliga och fasta priser, elcertifikatpris, energiskatt och moms. Priset för elabonnemanget, nättariffen, ingår inte.

Konvertera

Byta värmesystem, exempelvis från elvärme till fjärrvärme eller vedeldning.

Kraftvärmeverk

I ett kraftvärmeverk leds ångan, som produceras i en ångpanna, först genom en ångturbin med en generator, där en del av ångans energi omvandlas till elektrisk energi. Ångan leds därefter till en värmeväxlare, där resten av ångenergin överförs till exempelvis fjärrvärmenätet. I Hörneborgsverket i Örnsköldsvik produceras ånga, el och fjärrvärme.

Kulvert

Täckt underjordisk kanal eller gång. En kulvert används för att distribuera fjärrvärme eller vatten eller för underjordisk gångtrafik mellan olika byggnader till exempel.

kWh

Förkortning av kilowattimme, dvs. 1 000 wattimmar. 1 kWh räcker ungefär till en brödrost i en timme, en tv i 10 timmar, en video i 40 timmar, ett solarium på 450 W i 2 timmar och 15 minuter, en äggkokare i 3 timmar eller att koka upp 10 liter vatten.

Lågspänning

Nominell spänning upp till och med 1 000 V växelspänning.

mg/MJ bränsle

Enheten används för att beskriva en halt, oftast i samband med utsläpp av föroreningar. KVV08 kommer att ha en halt av NOx på ca 50 mg/MJ, d.v.s. för varje MJ bränsle som eldas i pannan kommer 50 mg NOx att släppas ut. 

MW

Förkortning av megawatt = 1 000 kW = 1 000 000 watt.

MWh

Förkortning av megawattimme, dvs. 1 000 kWh eller 1 000 000 wattimmar. 1 MWh motsvarar ungefär energin som krävs för att driva en personbil 100 mil eller energin som en familj på fyra personer använder för matlagning under 1 år.

Myndighetsavgift

Tre olika myndighetsavgifter finansierar olika delar av statens verksamhet inom elområdet. Avgifterna är beslutade av riksdag och regering. Elsäkerhetsavgiften, 6 kronor per elabonnemang finansierar Elsäkerhetsverkets arbete. Elberedskapsavgiften (45 kronor per elabonnemang och år) finansierar delar av Svenska Kraftnäts arbete. Svenska Kraftnät är ett statligt affärsverk som sköter stamnätet för elkraft, vilket omfattar landets 200 kV- och 400 kV-ledningar med stationer, utlandsförbindelser med mera. Nätövervakningsavgiften (3 kronor per elabonnemang och år) finansierar delar av Energimarknadsinspektionens arbete.

Mätaravläsning

Avläsning av mätaren för t ex el eller vatten i en fastighet för att ta reda på förbrukningen.

Nord Pool

Den nordiska handelsplatsen för försäljning och köp av el. Nord Pool har två olika marknader: Dels den korta handeln, eller spotmarknaden, där priset görs upp timme för timme och där faktiska elvolymer köps och säljs, dels den långa handeln eller terminsmarknaden, som den också kallas. Terminsmarknaden är en finansiell marknad där köpare och säljare prissäkrar den el man tänker köpa eller sälja genom att i förväg sätta ett pris.

Nätavgift

En fast årlig abonnemangsavgift och en rörlig avgift för överföring som beräknas baserat på din förbrukning och betalas till nätföretaget.

Nätföretag

Kallas även för nätbolag. Äger ledningsnäten och ansvarar för att elen transporteras till användarna genom ledningarna. Av praktiska och ekonomiska skäl har varje nätbolag ensamrätt för en viss geografisk region.

Nätområde

Geografiskt område där ett elnätsföretag ansvarar för elnätets skötsel och funktion.

Nätövervakningsavgift

En statlig avgift för övervakningen av elnäten och elnätsföretagen. Avgiften betalas av alla som är anslutna till elnätet. Avgiften ingår i kostnaden för nättariffen.

Radiator

Det som många i vardagligt tal kallar (värme)element och som överför värmen till inomhusluften.

Rörlig värmekostnad

Kostnaderna för elen eller det bränsle som används för uppvärmningen av huset och tappvarmvattnet. Anges oftast i öre/kWh. Den rörliga värmekostnaden går, till skillnad från installations- och underhållskostnader, att påverka genom exempelvis en sänkning av inomhustemperatur eller ändrade duschvanor.

Spillvärme

Värme som avges från industriprocesser. Det är ett samlingsnamn på värmeenergi som normalt inte utnyttjats, som har "spillts" bort. Denna värme kan till exempel tas tillvara i fjärrvärmenätet.

Spänning

För att en elektrisk ström ska uppstå krävs spänning. Man kan jämföra det med trycket i en vattenledning. Utan tryck blir det inget vattenflöde. Elektrisk spänning har enheten V (volt). Se även Lågspänning och Högspänning.

Stamledning

Den ledning som samlar ihop och överför elektrisk energi mellan olika delar av landet. Spänningen är 220 kV eller högre.

Stamnät

Sverige täcks från norr till söder av stamnätet, ett system av ledningar med höga spänningar och stamstationer. Stamnätet ägs av staten genom Svenska Kraftnät. Ledningarna i stamnätet har spänningarna 400 eller 220 kV.

Svenska Kraftnät (SvK)

SvK är systemansvarig myndighet på el- och naturgasmarknaderna i Sverige. SvK har det övergripande ansvaret för att upprätthålla den kortsiktiga balansen mellan inmatning och uttag av energi i systemen.

Säkring

Elinstallationer är med hjälp av säkringar skyddade mot höga strömmar. Blir strömmen för hög smälter en tunn metalltråd av och strömmen bryts. En propp är en form av säkring.

Säkringsstorlek

Begränsar hur mycket el en anläggning kan överföra. Nätföretagets abonnemangsavgift grundas oftast på säkringsstorleken. Vid inkoppling av el till ett hus väljer man hur stor strömstyrkan ska vara genom att välja storlek på huvudsäkringen. I en lägenhet är huvudsäkringen oftast 16 A, i småhus med elvärme 20-25 A.

Tariff

Nätbolagens olika prisalternativ för transport av el genom ledningarna till kunderna. Kundens val av tariff beror bland annat på vilken tid på dygnet eller säsong på året som elförbrukningen är som störst.

Torv

Organisk jordart som bildas i fuktig och syrefattig miljö genom nedbrytning av döda växt- och djurdelar under inverkan av mikroorganismer och kemiska föreningar. Kan användas som bränsle.

TW

Förkortning av terawatt, dvs. 1 000 GW = 1 000 000 MW = 1 000 000 000 000 watt

TWh

Förkortning av terawattimme, d.v.s. 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 000 wattimmar.

Vattenburen värme

Uppvärmt vatten som pumpas runt i ett rörsystem med element för att avge värme.

Verkningsgrad

Verkningsgrad är ett uttryck som visar hur effektivt vi utnyttjar energin och hur effektiv en energiprocess är. Verkningsgraden brukar anges i %. Vid en verkningsgrad av 100 % används all energi i bränsle till processen. 100 % verkningsgrad är i praktiken omöjligt att uppnå.

Volt

Ett mått på elektrisk spännig. Spänningen i ett vägguttag i Europa är vanligtvis 230 Volt.

Värmepump

En värmepump är en värmekälla som använder el för att utvinna energi från till exempel marken, luften eller berggrunden. En värmepump kan antingen komplettera ett befintligt värmesystem, eller ingå i ett helt nytt värmesystem. Värmepumpen levererar ungefär tre gånger så mycket värme som den använder elenergi för sin drift.

Värmeväxlare

En apparat där ett medium överför värme från ett system till ett annat system utan att medierna i de olika systemen behöver blandas eller röra vid varandra. Mediet kan vara till exempel vatten, luft eller en vätska.

W

Förkortning av watt. Enhet för att mäta effekt. Watt är ett mått på effekt, det vill säga hur mycket el något gör av med varje ögonblick. En glödlampa kan till exempel dra 40 W. Om en 40 Wattslampa lyser i 5 timmar så har den använt 200 Wh eftersom 40 x 5 = 200.

Wattimme

Skrivs som 1 Wh = 1 W under en timme, d.v.s. den energi som förbrukas då effekten 1 watt utvecklas under 1 timme. Om en 40 wattslampa lyser i 5 timmar så har den förbrukat 200 Wh eftersom 40 x 5 = 200.
De vanligaste multiplarna är:
kilowattimme, 1 kWh = 1 000 Wh,
megawattimme, 1 MWh = 1 miljon Wh,
gigawattimme, 1 GWh = 1 miljard Wh,
terawattimme, 1 TWh = tusen miljarder Wh.

Överföringsavgift

Vanligen benämningen på den rörliga delen av nättariffen (nätpriset). Den fasta delen av nättariffen kallas ibland abonnemangsavgift.